Årets Arvikafestival, riktigt bra men inte tack vare festivalen utan tack vare mitt sällskap.

Allt började då jag kom till Karlstad, skulle egentligen ta ett tåg till, till arvika men jag fick istället skjuts av min flickvän och hennes vän som skulle köra till Norge och hade vägarna förbi Arvika.

Allt som jag har att säga om det är att lita aldrig på idiotiska GPSer, eftersom man ska inte kunna köra fel på en helt rak väg men den där GPSen lurade oss...

När vi väl kom till Arvika så var det tiotusen grader varmt. Och att sätta upp ett tält i den värmen och utan att ha ätit eller druckit något tär på mina nerver så jag kanske inte var sådär jätte, jätteglad där ett tag men det ordnade sig.

Första dagen spenderade vi hela tiden på festivalen och såg band som Mando Diao, vilken jävla skit... Sen var det ett band, som jag inte kommer ihåg vad de hette som spelade innan NIN. Om de bara hade skitit i att avsluta med en 15-20 minuterslåt varutav halva låten bestog av ett gitarrsolo så hade jag tyckt att de var hyfsat bra ändå men det blev allt för utdraget.

Sen var det dags för den första stora highlighten på Arvika, Nine inch Nails. Bandet som jag började lyssna på i vintras och blev tokförälskad och har verkligen lyssnat in mig på deras låtar sedan dess.

Medans låtvalet var mer eller mindre en besvikelse så gjorde de en bra spelning ändå.

Varje morgon var som att vakna i en bastu. Jävla Arvikasolen låg rakt på tältet så det blev uppvärmt till 100 grader Celsius.

Vi hade valt Lugn Camping för vi ville bo så bekvämt som möjligt och tack gode gud att vi valde lugn camping. Vi besökte den ordinarie campingen på morgonen och träffade Kristinas vänner och synen var hemsk. Skräpet, oljudet, lukten, allt. Allt var fruktansvärt. Det var en massa lera där de bodde. Det låg skräp ÖVERALLT. Förödelse. Det var riktigt äckligt.

Jag och Kristina beslutade oss för att besöka staden Arvika eftersom vi inte var intresserade i några band under fredagen. Så vi gick in till stan, vilket som tog sin lilla tid men inte allt för långt men det kändes långt i den värmen. Kvavt och soligt. Sen plöjde vi igenom Arvikas klädaffärer efter billiga kläder och stog i världens längsta pizza kö och fick vänta sen i en evighet på att få våran beställning. Kan tänka mig att de fick in en veckas beställningar på en dag under Arvika, antagligen ännu mer.

Det blev pizza ätning i en park... Där det nog var mer grus i gräset än gräs. I.a.f just där vi satt för stunden, för parken var överfylld med folk och det gick inte att sitta i solen. Efter pizzan blev den obligatoriska fikan, man måste ju fika om man har varit i stan.

Då kom det, århundradets regn oväder. Det regnade regndroppar stora som dricksglas kändes det som. När det väl hade lugnat ner sig så begav vi oss tillbaka till campingen och direkt till tältet. Inge musik för oss.

Ja, vi dissade totalt Depeche Mode men vi var nog de ända på hela Arvika. Typ hela Lugna Campingen var helt tom. Jag såg en enda person vandra omkring där. Sen såg vi folk ifrån den ordanarie campingen gå ner. Om man inte såg dem utan bara lyssnade lät det som en hög av zombiesar...

Dagen efter får vi reda på den sorgligt roliga historien om vad som hände våra vänner. Efter de hade kommit hem ifrån Depeche Mode så hade de funnit sitt tält nersparkat i leran på deras snusk camping. Enbart en av dem hade en sovsäck med sig och de kunde inte resa upp tältet med tanke på vilket tillstånd det var i. Så de spenderade hela natten ute i regn och rusk. Då tyckte de nog inte att det var så kul men om ett par månader kommer de nog skratta åt det så som jag gör just nu.

Vi besökte Arvika centrum den tredje dagen också så och åt frukost och bara var. I väntan på att Korn skulle kliva på så la vi oss vid vattnet i Arvika och pratade, skojade och tittade på molnen. Vi såg bl.a Dicknose, en av trummisarna i Slipknot i molnen.

Hoppar ganska snabbt här men efter en väldigt stressad John varit med Kristina och svarat fel på Kornfrågor som Kristina svarade rätt på så en stressad John även blev en uppretad John så gick vi och såg Korn. Vi fick väldigt bra platser trots min oro att vi skulle hamna längst bak och jag tyckte de gjorde en kanonspelning och jag var inte ensam. Kritikerna var väldigt generösa på betyget. +4 i både Aftonbladet och Expressen jämnfört med en 2 ifrån förra året.

Dagen efter allting... regn. Massor av regn. Vi gick upp, regn. Vi packade, regn. Vi tog ner tältet, regn. Vi gick, regn. Regn, regn, regn men jag har aldrig haft så kul på en McDonaldsresturang förut. Att spana in killar med sin flickvän är väldigt intressant.

So I guess, same time net year I guess? Detta är något jag gärna gör om men Kristina var inte så jätteförtjust i tältning.

Jag rekommenderar verkligen att välja Lugn Camping om ni är less på det eviga festandet. Det funkar verkligen och det är lugnt och skönt på nätterna.